Vad är skolgalopp?

Hästens förmåga till en fyrtaktig galopp varierar. Under senare tid (efter kavalleriskolans utbredning) främjas inte denna talang inom aveln, eftersom den moderna dressyren eftersträvar mer framåtrörelse.  Det har i sin tur medfört att galoppen allt som oftast ses i tretakt, men har man den högre skolan i sikte krävs andra förutsättningar i både anslag och takt. Skolgaloppen kraftfullhet och elevering förändrar takt och samlingsgrad och gör rörelser som piruett möjliga.

3,4 och 2 takt

Den naturliga galoppen är tretaktig och består av tre faser, elevering, svävarfas och markfäste. Denna galopp kan varieras från utsträckt till samlad. Skolgaloppen kommer av hög samlingsgrad där kraftig elevering av bogen (framförallt inner) förändrar markfästets fördelning. Den blir fyrtaktig och saknar svävningsmoment. För ryttaren känns den igen på sin bekvämlighet och gunglika rörelse. Man får känslan av att rida uppför där hästens hals och bog tycks skjutas upp mellan ryttarens överskänklar.

Om skolgaloppen gör det möjligt att föra sin häst på mycket små ytor som i t ex piruett och demi-volten, ger tvåtakts galoppen (terre á terre) det möjligt att galoppera på stället. Terra á terre har den högsta samlingsgraden och hästens fotarbete kan liknas vid jämfotahopp i tvåtakt.

Inte alltid lätt att se eller utföra

Kvaliteten på anslaget bevisar sig i utgången och tvärtom. Att förbereda hästen inför galoppanslag är av största vikt, då obalans förhindrar elevering av bogen och stör hästen. Vanligt förekommande är att ryttaren ställer hästen för mycket och bryter då den ”spända bågen”. Den för ändamålet för stora böjningen och ställningen kommer ofta från ett statiskt tygeltag i innertygeln, som låser halskotpelaren och hindrar bogblad och ”axelled” att elevera. Det i sin tur hindrar impulsion genom ryggen och kraften från bakbenen går förlorad.

Skolgaloppens utseende skiftar beroende på hästens talang för rörelsen, men den ska inte förväxlas med en trött eller svag häst som ”tappat takten” eller då hästen galopperar fram och travar bak.

Förbered hästen på vad som komma skall

Det är nervsystemet som styr musklerna och musklerna som styr kroppen. Av naturliga skäl uppstår en viss fördröjning från det att ryttaren givit sin häst ett kommando, tills det att rörelsen är utförd. Därför är det inte bara hästens muskler och kondition som behöver tränas, nervsystemet och minnet är lika beroende av träning.

Upprepning

När man börjar utbilda sin häst eller börjar med nya övningar och rörelser, är det bra att utöva dessa på samma sätt och på samma ställe. Det hjälper hästen att förstå och det ger hästen trygghet eftersom den vet vad den ska göra. Hästen är ett vanedjur och det ska man utnyttja när man utbildar sin häst. Vända det till en fördel.

Kvantitativ upprepning vid ett och samma träningstillfälle är inte att rekommendera, utan snarare upprepning i tillvägagångssättet.

Förberedelse

Drömmen och målet för många är att kunna kommunicera så subtilt att det upplevs som om man rider sin häst med tanken, som att man delar nervsystem med sin häst.

Förutom att det tar ett tag för hästens nervsystem att styra dess kropp som vi önskar, har hästen fyra ben med en ”brygga” emellan, en ryttare på ryggen och olika grad av obalans och kroppskontroll. Det innebär att vi måste ge hästen den tid den behöver för att hitta fram till rörelsen. Om vi inte får omedelbar respons betyder det inte att hästen är olydig eller okapabel, den behöver kanske några ögonblick till.

Bäst förutsättningar ger vi hästen om vi hela tiden talar om vad som komma skall. Det gör vi genom att t ex korta stegen något och be om fokus, en form av signal om att nu kommer det snart något nytt. Är man konsekvent med detta lär sig hästen när din kropp förvarnar och kan då förbereda sig på sin uppgift.

Lugn och trygg

Den här metoden har visat sig inte bara ha bra inverkan på hästens fysiska utveckling. Många upplever att hästen känner sig trygg med sin ryttare och kan i lugn och ro fokusera på uppgiften. Överraskningar kan ibland vara trevliga, men det är sällan dom skapar fokusering och stabilitet. Det viktiga är ju att hästen kan utföra det vi ber om, inte att vi får göra det vi vill.

Sötaste upplevelsen i sommar!

Det är nog bara min dotter i för stor solhatt som slagit falabella hästarna på Furuviksparken. I en järsgårdshage strosar två ston och ett föl omkring utan att bry sig det minsta om de känslostormar de orsakar. Särskilt hos männen. ”Det var det näpnaste jag sett, förklarade en man entusiastiskt och en annan undrade om man inte kunde ha en hemma.

Sötast är nog hovarna. Dom är så små att de påminner om naglar. Det kan inte vara lätt att ha dessa miniatyrer till kunder om man är hovslagare.

Det finns helt enkelt bara en slutsats – Jag vill ha!!

Impulsion – påskjut- vilja och kraft

Min fantastiska instruktör ser musik när hon tittar på ekipage i rörelse. Jag ser energiflöden. Det händer att vi spelar några falska toner här och där, eller hindrar energin från att komma igenom hästens kropp.

Ryttare, felanpassad utrustning, smärta eller andra svårigheter kan hindra den energi som transporteras genom hästens kropp och som ger den dess styrka och form.  Men det är inte bara kraften och energin som behövs för att impulsion ska uppstå, det krävs också att hästen tänker framåt och vill röra sig framåt. En häst som inte vill och som inte är aktiv mentalt eller fysiskt i ridningen kan du aldrig samarbeta med. Det går att tvinga den, oftast genom obehag eller hot, men då går rörelsernas lätthet och elasticitet förlorad. En sådan häst har också svårt att utföra vissa rörelser, eftersom den saknar kraft och kommer att göra motstånd.

Denna kraft kommer inte från ett högt tempo, vilket snarare ökar risken för en ”platt” häst som i stort sett bara förflyttar sig framåt. Viktigt i sammanhanget och ryttarens uppgift är att inte störa hästens halskotpelare och rygg. I utbildningen av hästen ska hästen lära sig att kontrollera påskjutet från bakhovarna, så att denna kan ”rikta” och samla sin energi i lagom grad för varje specifik rörelse.

Samling är kraft och samling ger möjligheter för en häst att utföra rörelser korrekt och att ”lyda” sin ryttare, men samling är så mycket mer än hästens ”bakben under sig”, den kräver aktivitet mentalt och fysiskt samt kontroll och förmåga från både häst och ryttare.