Lite kort om hästens ryggrad och dess funktion i samband med böjning

Det händer ganska ofta att ryttaren upplever sin häst som stel, antingen i ena eller i båda sidor. Med stel menas att hästen inte vill böja eller korta den ena sidan. Den uppmärksamme läsaren noterade att jag bara skrev korta och inte "eller länga ena sidan". Det är nämligen min personliga uppfattning och erfarenhet, att det är kontrahering (muskelsammandragning) som brukar vara problemet, snarare än längning av muskeln. Att hästen inte vill böja sig i sidled eller ställas tror jag oftare beror på obalans eller bristande styrka. Att det skulle bero på att hästen är "ovig" är inte troligt.

Vid närmare studie av ryggradens funktion, ser vi att hästen ländrygg och bröstrygg har två olika funktioner. Hästens rygg från svansroten fram till sadelläge rör sig upp och ner, medan bröstrygg och hals rör sig i sidled. 

Den ryttare som vill böja sin häst från huvudet och bakåt i riktning kommer aldrig att helt lyckas. Oftast blir böjningen för stark och hästen knäpper av i nacke eller i hals/bog. Böjningen måste komma från bröstryggen och som ringarna på vattnet föras fram genom hals till nacke. 

Det är en teknik och inlärningsfråga, faktum är att hästarna ofta är snabbare än oss ryttare att anamma tekniken. Denna böjningsteknik gymnastiserar stora delar av hästens kropp och är grunden i all dressyrträning. Böjning är en konst som alltid måste komma bakifrån för att stämma överens med ryggradens konstruktion och funktion. Än en gång så jobbar vi med hästen, inte emot.