Det går aldrig dåligt att rida

Hur man uppfattar sitt ridpass utgår ifrån den inställning eller snarare den förväntan man har av den halvtimme eller timme man rider sin häst. Jag tror att de flesta av oss som har häst på hobbynivå, älskar just att ha och umgås med våra hästar. Att då bli bestört och besviken efter ett ridpass kostar alldeles för mycket energi och skapar alldeles för dåliga förutsättningar för framtida pass. Därför går det aldrig dåligt att rida. Det kan gå bättre, men aldrig dåligt.

Det som händer under ridpasset, säger ju bara vad som ÄR, just nu. Vi kan välja att betrakta det och ta lärdom av det eller vi kan välja att frustreras och låta prestationsmonstret ta över. Dom där prestationsmonstren har en förmåga att kväva tålamod, förståelse och känsla. Dessutom går dom ner i hästen som tydligt uppfattar vårt missnöje. Det bästa sättet att hålla dom på avstånd är helt enkelt att ta det för vad det är, göra sitt bästa och glädjas över det som faktiskt gick bra.

Det är en form av frihetskänsla att hoppa av hästen och känna sig nöjd. Om det nu gick ”dåligt” så är det en dag i morgon också. Om man ofta känner sig missnöjd med sin egen eller hästens prestation, kan det vara en idé att fundera på vad det är som skapar prestationskraven. Är det du själv, eller är det någon annan. Kanske din rädsla för vad andra tycker? Vad vet jag.

Att hantera hästar, umgås med hästar och rida hästar är en fantastisk skola om livet och ett utmärkt tillfälle att utvecklas som människa. Nu blir jag så där pretentiös igen, men det är ju faktiskt sant. Visst man kan leva ett helt liv med häst utan att reflektera över varken det ena eller det andra. Det är ju helt frivilligt, men om man tar möjligheten så finns oändligt många dörrar att öppna och upptäcka om både sig själv, livet och hästen.