fredag 20 juli 2012

Utbildningsfilosofi


Själv förespråkar jag  mjuka metoder i utbildning av hästen. Glädje är en annan viktig beståndsdel lika så trygghet och positivt tänkande. Det låter visserligen väldigt pretentiöst, men det funkar och en av mina favoritmästare Antoine de Pluvinel verkade hade samma åsikt.
Pluvinel verkade i 1500 och 1600-talets Frankrike, men utbildades bl a i Italien från unga år av Pigantell som dock inte hade samma mjuka utgångspunkt i arbetet med hästar. Förutom sina humana träningsmetoder är Pluvinel känd för bl a öppnan och användandet av pillar.
I den här artikeln tänkte jag belysa vikten av att arbeta med hästens psyke och inte emot det. Hur mycket njutningsfullare och vackrare utförandet blir när vi arbetar på hästens villkor och stävar efter att hästen trivs och har kul på sitt arbete.

Korta ridpass

 Jag har i ett anaat inlägg nämnt att korta ridpass är gynnande för hästens utveckling och trivsel inför sitt arbete. När det kommer till dressyr, drar man inga fördelar av att ”nöta” på ridbanan, det tröttar bara ut hästen mentalt och fysiskt. Konditionsträning anser jag väl påpassligt vid uteritter. Tänk er själva att springa omkring på en rektangel i en timme varje dag. Ofta blir manegen förknippat med slit och träda av hästen och det är svårt att få fram graciösa och harmoniska rörelser av en häst som har lagt i handbromsen och är uttråkad i sitt arbete.
”Because, as a rule, the horse must take pleasure in his work. Otherwise, he and his rider will not be able to accomplish anything graceful.” (Pluvinel 1555-1620)
Hästar som under långa perioder tränats ensidigt eller under långa slitsamma ridpass, har en förmåga att resignera. Vi missuppfattar ofta detta som om att hästen accepterat sitt arbete, men det är viktigt att vi kan skilja på acceptans/vilja och resignering, för om din häst slutar samverka aktivt har du inte längre något att arbeta med.

Sluta när det går som bäst

Beröm och belöning är en säker metod för positiv utveckling. Det fungerar som vägledare för hästen och genom att belöna omedelbart när den gör rätt lär den sig fortare och lägger den positiva upplevelsen i sin minnesbank. När en häst lärt sig något glömmer den inte, det är bara den fysiska kapaciteten som kan svika efter ofrivillig vila eller efter skada. Jag har blivit förvånad upprepade gånger när en häst efter lång vila utförde övningarna utan problem och känslan av att börja om infann sig aldrig. Det ser jag som ett bevis för att hästens mentala minne och muskleminne är det vi ska koncentrera oss på när vi utbildar hästen.
 ”Hästen äger sin kropp, det är hästens hjärna som placerar hästens ben, inte ryttaren  med sina hjälper” (Eva -Kristina Petersson ”Kvinnor i kalix och deras hästar” 2010)

En häst som vet hur och vad den ska göra får bättre självförtroende I ridningen. Den blir trygg och kan koncentrera sig på arbetet, eftersom den vet att den klarar av sin uppgift. Hästen är ett vanedjur och det ska vi ta både hänsyn till och ”utnyttja”.
Den bästa belöning du kan ge din häst är att sluta när den gör rätt och när det går som bäst. Varje ridpass lägger grunden för nästa och om både häst och ryttare är nöjda med varandra och sig själva, är förutsättningarna för nästa pass dom bästa. Tio bra minuter i manegen är bättre än 60 halvbra.
”I concentrate mainly on exercising  his mind and his memory” (Pluvinel 1555-1620)

En glad och trygg häst

Samarbete och lyhördhet från ryttarens sida speglar sig i hästen rörelsemönster. Respekt och kärlek speglar sig i hästens ögon. Hästen är vår lärare som lär oss att lära den. En glad och trygg häst är resultatet av vår vilja och förmåga att möta hästen, så som den är.