Varför böjer vi?

På frågan varför man böjer hästen – blir svaret kanske att man lösgör hästen. Att man mjukar upp en stel häst. Men anledningen till böjning bör ses utifrån ett styrkande perspektiv, då vi använder böjningen för att skapa en liksidighet i hästen. Med liksidig menar jag en rakriktad häst, en häst som kan fatta galopp i båda varven, spåra och som är lika stark i båda sidorna. Hästen är, precis som vi, av naturen oliksidiga och böjningskonsten används som verktyg för att träna upp de muskler som stabiliserar ryggkotpelaren. Musklerna längs ryggraden kontraheras på den böjda sidan och sträcks på den ”öppna” sidan. Genom att växla böjning mellan båda varven i olika grad, arbetar vi dynamiskt och gymnastiserande.

Hur böjer vi?

En oskolad häst klarar en liten böjning som gradvis ökas med tiden. Du kan själv prova vilken böjningsgrad din egen häst klarar. Börja på en 16 meters volt och minska gradvis volten. När hästen börjar göra motstånd har du böjt för mycket.

Blir din häst spänd, viker sin hals och/eller vrider huvudet är böjningsgraden antagligen för stor för vad just den hästen klarar. Att arbeta hästen i felaktig böjning, skadar mer än det bygger upp, eller rättare sagt, det bygger inte alls upp och syftet med övningen blir det motsatta. En fulländad böjning kräver viss skicklighet och det är inte konstigt att man en gång i tiden kallade detta böjningskonsten.

Tänk dig att hästens ryggkotpelare är som ett pärlhalsband där varje pärla (kota) följer jämt från svans till nacke.  Viker hästen halsen så bryts halsbandet och med det centrering och stabilisering. Böjningsgraden ska vara den samma som det böjda spåret. ”Placerar” du hästens panna på spåret, blir ställningen korrekt och det blir mycket lättare för hästen att spåra och hålla en jämn böjning.

Vi ställer ofta våra hästar alldeles för mycket, antagligen i vår iver att får den att gå på tygeln och när vi gör detta måste hästen kompensera med sitt bäcken eller viker sig mellan hals och bog.

Böjningen ska börja vid tyngdpunkten (sadelläget) och löpa framåt och bakåt. Personligen finner jag det lättast att placera hästens bakben och höft mot tyngdpunkten för att åstadkomma sådan böjning. Det kanske inte låter logiskt, men tänk dig att genom att placera hästen bog på dess bakdel, placerar du bakbenet där du vill ha det. På så sätt samverkar kraften från bakbenen med nervsignalerna söm böjer hästen från tyngdpunkten.

En grundsten

Alla kotor måste alltså delta i böjningen för att den ska bli korrekt och hästen ska inte böjas mer än den klarar av för då förloras hela syftet med övningen. Syftet är att bygga upp en liksidig och stark häst som kan stabilisera sin ryggrad, på köpet får vi smidighet och följsamhet.  Böjning är en av dressyrernas stora grundstenar och dessutom otroligt rolig att jobba med.